Det var lovat mycket regn idag så alla var mycket tacksamma att det var uppehåll när vi körde in vid Klättenskolans parkering.
Temperaturen var 12 grader och man kände att hösten så sakta börjar ta ett litet men bestämt grepp om 2008. Vi blev till slut
nio hårda pôjkar som vågade oss på utmaningen att cykla hela vägen upp utan att behöva sätta i foten, Jakob från Arvika IS, Stefan från
Säfflecyklisten, Johan, Thomas P, Kalle, Henrik E, Erik, Sören och undertecknad från Solsta CK. Många fler hade visat intresse men
måste ha blivit osäkra på sin egen kapacitet och avstått den här utmaningen.
Uppvärmingen gick bra ute på E45:an och vi gjorde upp en startlista där Johan agerade föråkare och kollade om det var möjligt
att ta sig upp på 39x23, vilket det gjorde. Därefter tog undertecknad på sig "bergatröjan" och "trôdde på" för glatta livet, hela tiden
orolig för att ta i för mycket. Min nya utväxling, 40x27, blev min räddning. Jag kunde ligga på över 170 bpm större delen av
stigningen och fortfarande ha kraften kvar i bena. Den obligatoriska känslan att "det kanske inte går vägen" infann sig dock
som vanligt men 27:an gjorde att den inte var så svår att översvinna.
Väl uppe "tjöt det i lungorna" och smärtan var enorm i hela kroppen men nöjd var jag, mer än 30 sekunder snabbare tid än senast
gjorde att jag inte kunde vara annat än mycket nöjd med min tid på 9.17.
Det tog ett tag att hämta sig men 10 minuter senare var jag på väg ner igen för att starta de andra cyklisterna. Vi gjorde upp startlistan
och de gav sig iväg på lite uppvärmning medans Johan tog sig upp en andra gång för att sköta målgången.
Först iväg var Thomas P. som slet sig upp på Kraft och Värmländsk stônighet, 11.45.24 vart tiden och imponerande är ett lite
väl svagt ord för att beskriva denna prestation för han väger nästan tresiffrigt. Thomas var också fotograf men Sören körde så
fort att Thomas nätt och jämt han före i mål och hann således inte få upp kameran till Sörens målgång.
Efter Thomas var det dax för Kalle att ta sig upp och här handlade det om att klara av utmaningen, att tvinga bort smärtan
och mota hopplösens lömska attacker mot viljan. En fullt godkänd tid, 13.14.64, gjorde att Kalle bjöd sig själv
och flicka på en god middag och därefter en god efterrätt uppe på restaurangen. Bra kämpat Kalle!
Efter Kalle var det dax för Sören, en "dark horse" i dagens lopp. Vid starten vart jag lite fundersam för den här mannen utstrålade
verkligen att "här ska det gå undan", lutade sig kraftigt framåt och när "startskottet gick" så försvann han. "Herre gud" tänkte jag
när han försvann, klarar han det här så blir det något för oss andra att bita i. Undan gick det och någon sa att han log när han
korsade mållinjen men det var nog inte sant ... hoppas jag :) Tiden blev 8.41.42!!!
Sedan var det dax för Henrik E, laddad till tusen. Henrik försvann också snabbt upp för backen och jag undrade lite om han hade
tillräckligt lätta växlar då jag vet att den här mannen gillar att "snurra" uppför backarna. Sluttiden visade nog att lättare växlar
inte hade varit helt fel, men jag tror att Henrik funderar på mer än lättare växlar inför nästa år. Tiden vart 9.48.19 och är klart godkänt,
men som sagt, visst hade lite lättare växlar varit bättre, fast det gällde nog för de flesta startande.
Efter Henrik var det dax för "Säffles hopp" Stefan S. Stefan hade varit och provåkt i onsdags för att testa formen och frågan var
om han hade återhämtat sig? Taggad var han och han lovade Jakob en hårt match om vem som skulle vara först upp på toppen ;)
Tiden för Stefan var 9.21.18 och visst var han före Jakob upp.
Sist startande var Jakob, trodde vi alla, som siktade på att också lägga beslag på den här titeln, tidigare har han ju titeln
"Värmländsk motionsmästare i tempo 2007". Att Jakob var laddad gick inte att ta miste på fast lite skakad var han över Sörens
imponerande start. Hur som helst så såg det väldigt bra ut när Jakob stack iväg upp för berget. Tiden var bra, 9.01.55, men
räckte inte till för att peta ner Sören som tog hem titeln "Värmländsk bergstempomästare 2008". Ett stort grattis Sören!
När Jakob gav sig av dök Erik upp och ville ta sig an berget. En kortare uppvärmning unnade han sig sedan gav han sig iväg på kanske lite
väl tung lättasteväxel. Men upp kom Erik och tiden var helt okej, 10.42. Bra jobbat Erik! När Erik nästan var uppe kom det lite regn,
lite otur för Erik men han hann att värma upp och köra. Vi var alla glada för att vädret var så bra denna dag då de hade lovat en
hel del regn.
Väl vid bilarna tog vi ett gruppfoto, där Erik tyvärr inte kom med, lastade på cyklarna och bestämde oss för att ta en
gemensam ficka uppe på restaurangen. Vilket gott fikabröd dom har! Middagen var också väldigt god intygade Kalle och Cissi.
Undertecknad beställde in en stort glas choklad, den fanns inte med på menyn, som var helt fantastiskt god och njöt
länge och väl. Det vart ett trevligt avslut på en hård träningstur i gott sällskap och vem vet, kankse kör vi det nästa år också.
Tack alla för att ni såg till att göra detta till en fin och trevlig söndagstur.
Cykelhälsningar
Thomas Lübeck
Tillbaka till Reseberättelser